Jag, en feg drömmare

Jag kan komma på mig själv med positiva tankar ibland. Att vi faktiskt lyckades bli gravida 2 gånger med inte alltför stort mellanrum. O så tänker jag att någon gång ska jag bli gravid igen o den här gången ska det bannemig resultera i en liten knodd.
Men sen. Som en käftsmäll ska det alltid komma något som gör att jag kommer ner på jorden igen.
Det går inte att drömma, för på ett eller annat sätt så är det alltid något som gör att det ska sabbas. Dom positiva tankarna, drömmarna, lyckoruset, vad som helst.
Kom på mig själv att tänka att har jag inte blivit gravid innan december så får vi ju iallafall en utredning.
Men verkligen, skulle vi få det? Vi har ju redan lyckats bli gravida två gånger.
Sen kom nästa insikt, att vi försöker ju inte ens längre. Att VI är osäkra o har lagt allt på is.
Så vad tänkte jag på?

Det är väl klart att jag inte ska drömma. Hur kunde jag vara så dum?