Ramonas Blogg

söndag 30 december 2012

Snart

Är det nytt år. Och jag lämnar det mest fantastiska året bakom mig. Jag har allt jag någonsin önskat. Ett barn, en familj. En vardag med matningar, blöjbyten, nattningar, tidiga morgnar, sömnbrist, vakna nätter, gråt och galet mycket skratt. Jag är så lyckligt lottad.
Så otroligt lyckligt lottad. Jag kan inte själv förstå att jag lever just nu min dröm. Jag är för dålig för att ta in, stanna till o förstå att mitt i allt kaos, all stress, gråt eller vad det nu är, så har jag precis allt jag någonsin önskat. Det är först detta året jag börjat leva.
För livet betydde minimalt jämfört med nu. O jag önskar att alla som ville fick uppleva det här.
Med det sagt, så vet jag inte vad 2013 har att erbjuda mig o min familj. Kanske är vi vid denna tidpunkten nästa år en till familjemedlem. Kanske börjar 2013 med ett piller för att ta bort den graviditet som ytterligare en gång har gått fel. Givetvis önskar jag med hela mitt hjärta att även denna graviditet skulle gå lika perfekt som med Miléah. Men intuitionen säger något helt annat. Visst finns det symptom som en oerhörd trötthet och ständigt illamående, men även dom uteblivna och för mig mest viktigaste symptomen som ömma o spända bröst är helt borta.

Nu har jag rabblat klart o vill önska alla mina fina läsare ett gott nytt år!

Kärlek// R


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 20 december 2012

Väntar


Jag väntar o väntar. Väntar på att få några symptom, väntar på ömma bröst. Känner efter, tänker efter. "Är dom ändå inte liiiite ömma idag?"
Väntar på smärta, väntar på blod. Väntar på att något ska hända o går mest på helspänn hela tiden.
Väntar på att det ska bli 3/1. Usch, det är en evighet dit.
Vad kommer hända på vägen tills den 3/1? Har jag fått ömma bröst? Har jag fått en blödning? Vrider sig cystan så jag får lägga mig på operationsbordet ytterligare en gång det här halvåret? Tar dom isf bort min enda äggledare då? Eller vad kommer hända? Jag önskade att jag visste.
Men under tiden, på vägen till 3/1, så försöker jag intala mig själv att vad som än händer så ligger det utom min kontroll. Jag kan ingenting göra, det borde jag ju veta vid det här laget.
Och jag njuter av det jag har. Min fina fina dotter som kryper för fullt, biter på allt och är på väg att ställa sig upp. Det går så fort!
Stanna tiden! Efter 3/1 då vill säga.

- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 18 december 2012

Bajs

Ja. Kort o gott; bajs.
Vid dagens vul kunde man se att graviditeten satt på rätt ställe, MEN det fanns inget foster. Antingen för tidigt, eller så är det helt enkelt en ofostrig graviditet.
O ja... Med min historia över mf, utomkved och uteblivna missfall Så är det oerhört svårt att ens våga tro att det här ska gå vägen.
Jag VILL tro att det var för tidigt för att se något, men magkänslan säger tyvärr något helt annat.
Dessutom såg dr en cysta på vänster äggledare. Om den vrider sig o det börjar göra ont. Ja, då väntar ytterligare en operation. Vill det sig riktigt illa så är det hej då med även min vänstra äggledare.
Igår oroade jag mig över hur det skulle gå ekonomiskt o hur vi skulle kunna bo i en 3a, tittade på bra syskonvagnar o planerade vart vi skulle ställa skötbordet för att inte störa Mileah på nätterna.
Idag oroar jag mig för att inte kunna ge Mileah ett syskon.

Men nu är jag så oerhört glad över att vi åtminstone fick turen att bli gravida med en underbar liten dotter. O jag ska ta tillvara på varenda ögonblick tillsammans med henne. Man ska aldrig glömma det man har.


Nästa vul blir i början på nästa år.
God jul


- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 7 december 2012

Va!

Kan detta stämma!?!



Om det är så, så är jag glad, chockad, välsignad, livrädd o så mycket mer! Jag finner inga ord.
Spännande!



- Posted using BlogPress from my iPhone