Chock

Nu har vi äntligen kommit hem o jag har liggläge i soffan. Oskar är här o hälsar på. Skönt att ha lite surr omkring sig.
Jag har nog inte riktigt fattat läget än. Har nog inte riktigt fattat vad som har hänt.
Allt gick så fort, men i stunden kändes det som allt gick i slowmotion. Från samtalet med dr till jag rullade ner till operationssalen o fick Gud vet allt. Till jag rullades upp till salen o fina mannen mötte mig. O ja, kvällen igår är väldigt väldigt suddigt.
Trötthet, yrsel, smärta, svullen som en höggravid o med en huvudvärk som heter duga så är det dax att vila igen.
Livet är ju helt fucking faboulus.