Jag försöker att göra rätt saker, saker som jag inte kommer ångra,att kunna titta tillbaka på livet o vara nöjd med vad jag har gjort.
O det går bra. Visst har jag gjort mycket MYCKET saker som jag inte är nöjd med, men jag har aldrig ångrat några av mina handlingar. En del saker kunde jag ha gjort på ett bättre, mer sansat sätt eller på ett helt annorlunda sätt, men jag ångrar ingenting.
Men framtiden är helt annorlunda. Den ger mig panik och ångest.
Framtiden vet jag ingenting om. O det skrämmer skiten ur mig. Jag fasar för framtiden o vad den ska ge mig. Eller inte ge mig.
Tänk om min värsta mardröm besannas? O det är vi som inte får några barn. Om det är vi som måste kämpa för adoption? Om vi inte orkar kämpa längre? O får leva i ensamhet våra liv? Alla högtider i ensamhet utan skrattande barn och barnbarn?
Ren skär panik.
Kanske är det bra att jag inte vet. Men idag ger mig den vetskapen om att inte veta, ren o skär panik.
I ena stunden kan jag tänka att det inte finns någon garanti på att vi, eller jag överhuvudtaget kommer att bli gamla. Jag kan dö närsomhelst. Idag, imorgon, om 40 år.
O dör jag imorgon, dör jag utan barn. Alla tårar, alla skratt, allt kämpande utan resultat.
Dör jag om 40 år kanske alla tårar o allt kämpande efter ett barn fortfarande inte har gett något resultat. Jag vill inte leva med den här ovisheten om vad som kommer hända med familjen vi försöker skaffa. Eller hur lång tid det kommer att ta.
Jag vill veta att vi får våra efterlängtade barn och att alla tårar har gett resultat.
Känner igen din panik! Dock inte på samma sätt kanske... Har gjort en abort, har aldrig ångrat något så djupt som det. Det värsta är att jag inte ville utan blev övertalad (och dumpad dagen därpå)... Hur som helst. Nu sitter jag här, två år senare, utan karl och utan barn. Har återigen cellförändringar på livmoderhalsen och ska opereras. Enligt första läkaren tog hon bort så mycket och menade på att om de måste fortsätta såhär kommer jag få svårigheter att bli gravid... Så nu har jag panik kan jag säga. Jag kan inte föreställa mig ett liv utan barn. Och ett har jag redan tagit bort! Återigen - det dummaste beslutet jag tagit och jag har aldrig ångrat någonting mer! Nu går tankarna kring inseminering. Jag har inte behovet av en karl - de har gjort mig tillräckligt illa. Men jag vill ha barn. Så nu sätter kämpandet igång! Önskar dig ALL LYCKA och håller tummar och tår för att du blir gravid. Jag känner igen din panik, om än kanske inte riktigt på samma vis!
SvaraRaderaStor kram från anonym! :)
ja, fy det låter inte alls kul. Hoppas så att din operation går bra o att allt går väl.
SvaraRaderaHåller med dig ang. ett liv utan barn. Jag vill inte ha det så! Jag antar att du har hört talas om föreningen Femmis med tanke på insemation o att du är singel?!
Lyckokramar!
Nu har jag alla fall varit på Gyn och gjort vävnadsprovet, skönt att ha det ur världen. Vi pratade lite om framtiden och sådär och de sa att det kommer med all säkerhet bli svårigheter om jag skulle behöva gå igenom fler operationer. En till skulle nog gå bra... Men man känner ju verkligen att tiden bara tickar på... Usch för det!
SvaraRaderaOch när jag läser ditt inlägg så blir jag precis lika förbannad på Kd och SD... Gaaaah!!
Men det är som du säger med onenightstandsen... Jag VILL inte gå ut och hitta nåt miffo på krogen och bli gravid med någon jag inte känner något för... Jag vill ju enbart bli gravid och inte "belasta" någon annan med det, om du förstår hur jag menar!?
Jag har hört talas om Femmis och varit inne och läst massor. Så nu får vi se hur det går :) Ska bli kul att börja kolla runt alla fall. Väntar bara på svaret nu från provet och håller tummarna!
Tycker jättemycket om din blogg, du skriver så bra!
Hoppas du får en jättebra helg!
Kraaaam!
Jag förstår precis vad du menar! Att vara singel ska inte behöva betyda att man måste välja bort en familj som man vill ha. Absolut inte!
SvaraRaderaTänk om dom där politikerna kunde fatta!
Hoppas innerligt att allt går bra för dig i framtiden o att du ska slippa operationer. Det är tufft som det är ändå...
Hoppas provsvaret är bra också!
Kram fina
Tack söta du!
SvaraRaderaOch jag håller tummarna för dig ska du veta!
Jättekram!