En till

En till jävla skitdag att gå upp till. Ligger fortfarande i sängen o drar mig för att gå upp. Finns ingen anledning. Jo, hunden. Men sambon har redan varit ute med henne innan han åkte till jobbet. Drömt som vanligt massa skit. Inte på samma nivå som under graviditeten. Men konstigt ändå. Önskar att jag kunde sova mer. Sova bort hela dagen men det gÅr inte. Tänker på VULet jag gjorde i måndags. Tänker på det lilla embryot som låg där inne. Stilla. Tänker att jag kanske bara är vecka 6 eller något o därför såg vi inget hjärta. Men med tanke på storleken på det så vet jag att det bara är önsketänkande.
Tänkte igår, efter att sett buddhan på min överarm, på karma. Måste ha varit riktigt tokigt för jävlig för att stå ut med all den här skiten igen. Är det ett test? Från vem isåfall? Det finns ingen jävla Gud, eller någon annan andlig makt så vem fan skulle testa mig? Är det bara som läkaren sa? Otur? Igen? Bullshit.
Egentligen spelar Det ingen roll. Jag kan försöka komma med syndabockar men det finns ingen att skylla på, förutom mig själv o min förbannade kropp. Som fortfarande är så jävla trög o inte fattat att det finns ett dött foster i mig. Så jävla maktlös o jag kan inte göra något. Inte förrän på fredag iallafall.