Har dom senaste dagarna haft en tendens att bli mer arg än ledsen. Och det märks inte minst idag.
Idag bannar jag allt som har med barn att göra. Räcker med att titta på den där förbannade dumburken så blir jag så förbannad så jag helst skulle vilja slänga ut skiten och sätta eld på den.
Precis som någon idiot just vet om mitt 2a MF o tänker; "jamen hon blir ju perfekt att tortera lite extra, nu sätter vi in alla program och reklam vi har om nyfödda bebisar, graviditets-tester, ÄL-tester och lyckliga historier om nyfödda bebisar.
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!!!!!!!!!!!!
Alla som längtar och försöker i det oändliga för att få ett efterlängtat barn då?
Släng upp lite jävla program om barnlöshet, ivf, oförklarligt barnlösa m.m istället. Om utredningar, kön till adoption och alla "huskurer" på tips om hur man blir gravid, varför det blir missfall och framförallt hur man behåller embryot när det väl är på plats (önsketänkade, ja). Om alla jäkla sätt för att få igång en ÄL (ägglossning), för att tempa sig för att se om tempen ökar något (för att se att ägget lossnar), "vanliga" tabletter man kan ta för att göra slemhinnan lite "vänligare" och därmed få ägget att fastna lite lättare vid ev. befruktning m.m.
Jag är så less på att bara höra om lyckade graviditeter, på att det verkar funka så lätt för en del att bli gravida och få ett barn 9 månader senare.
Ni kanske tycker jag är självisk, hemsk och fruktansvärd som kan skriva något sånt. Men tills ni varit i min sits, eller är ofrivilligt barnlösa, så har ni ingen blekaste aning om hur jävligt det egentligen är.
Jag är 100 % säker att någon som fått kämpa till max för att bli gravid o få sitt barn, genom utredningar, prover, ägg-plock, ägg-insättning och allt det där, är mer tacksam och stolt över sitt barn, än någon som blir gravid på första försöket och aldrig behöver genomgå missfall, utredningar och allt det där.
Jag känner som en annan bloggare, Wilda Mathilda , att den dagen vi får vårat efterlängtande barn, att jag aldrig någonsin glömmer alla tårar av förtvivlan och hopplöshet när varje mens kommer, efter varje MF, alla försök, allt. Jag är livrädd för att ta allt för givet och glömma hur vi kom dit. Om vi nu kommer dit vill säga.
Födelsedag
6 år sedan
Förstår det är jobbigt med all reklam och så..
SvaraRaderaMen tror dom som lyckas bli gravida med en gång är lika stolta över sitt barn som dom som har det lite svårare...
Hör av dig när du vill...
Kram från Becca
Kan förstå dig angående reklamen på tv där bebisar dyker upp överallt. Har försökt bli gravid i månader utan resultat. Vänner och bekanta blir gravida stup i kvarten, men inte jag. Visst, klart man blir glad för deras skull, men ändå blir man arg för man själv inte lyckas. Jag byter kanal så fort det dyker upp och svär en ramsa, men inte faan känns de bättre..... Tror man måste få känna så även om det kan låta hemskt i andras öron.
SvaraRaderaStolta är förhoppningsvis alla. Men jag tror helt enkelt att folk som verkligen måste KÄMPA för att få sitt plus och sitt barn, känner en helt annan typ av tacksamhet än dom som, som sagt inte får några motgångar (förutom grav.symptom)
SvaraRaderaSjälvklart är man glad för dom, men samtidigt blir man ständigt påmind om sin egna saknad och förlust. Känns som en kniv i hjärtat varje gång man vet att någon ny väntar barn, som du säkert känner igen. hade nog också tyckt att det jag skrivit låter hemskt i någons öron som inte varit med om samma sak. Tur att det finns några som känner igen sig i all det här eländet, då är man lite mindre ensam på något sätt.
Hittade precis till din blogg och tycker den verkar jättebra. Förstår precis vad du menar vad gäller TV. Har själv försökt med 8 inseminationer utan att lyckas och försöker nu med en kille utan något resultat. Till hösten kommer det en dokumentärserie på TV3 om ofrivillig barnlöshet som kommer handla om inseminationer, IVF och adoption. Jag är själv med och hela projektet känns väldigt seriöst så jag tror att det kommer att bli bra och det kanske ger folk en inblick i hur det är att behöva kämpa som en dåre för att få det där efterlängtade barnet. Vet inte om det kommer att ändra något men kanske kan folk få lite mer förståelse för hur många av oss har det. Lycka till i framtiden. Jag kommer föja dig och hålla tummarna.
SvaraRaderaVad trevligt, välkommen!
SvaraRaderaDen serien ska jag verkligen följa. Tycker det är så synd att det görs så många program om folk på BB, stora familjer osv. Men endast någon dokumentär någon enstaka gång om ofrivilligt barnlösa. Men nu kanske trenden vänder lite då =)
All lycka till dig/er och en liten styrkekram =)