Eko?

Jag undrar jag om jag har några läsare kvar?!
Tiden går så oerhört fort fram så jag måste ibland bara stanna upp o njuta av stunden jag är i just då.
Som nu.
Lördagsmorgon och jag har en sovande sambo vid ena sidan o en nästan vaken bebis på den andra.
Imorgon fyller jag år, min första födelsedag som mamma. Idag har vi samlat våra familjer för att äta gott och umgås. Inte för min skull, utan för att vår dotter ska få träffa sina släktingar tillsammans.
För min Egna del kunde vi hoppa över födelsedagsfirande helt ;)

Trots att hon snart är 7 månader och har fått sin första tand så kan jag fortfarande inte förstå ibland vilken ofattbart tur vi hade. Flera gånger kommer jag på mig själv tänka att det här måste vara en dröm. Hon är så fin, så fin. Helt underbar. Jag är världens stoltaste morsa!
Vi har haft en liten jobbig period med tre dagars-feber, urinvägsinfektion och till det svamp med långa vakna nätter. Men nu verkar vi ha kommit på rätt köl igen.

Nu är det dags att dagen börjar!





- Posted using BlogPress from my iPhone

Men vad är det här!

Man skulle kunna tro av att jag njuter för fullt av att vara hemma med min lilla docka. Njuter gör jag, missförstå mig rätt. Men kan inte riktigt njuta 100% då jag har dragit på mig en bihåleinflammation som heter duga. Så fort man rör huvvet (o det är ju några gånger per dag) så dunkar det något överjävulskt i huvvet. Att böja sig fram för att ta upp en hungrig o ledsen bebis är som att hoppa in i en åkande karusell. Hela ansiktet gör ont o det gör ont att äta. O tröttheten ska vi inte ens prata om. Går runt med en cementkeps 24/7 o jag är så förbenat trött på't!
Så här sjuk som jag har varit dom 3 senaste månaderna har jag inte varit på ett år sammanlagt.
O allt jag vill är att njuta av dockan o att C har semester. Tur i oturen ändå att han är hemma så han kan avlasta en del.
Lilla dottern börjar bli stor. Kan ha på sig strl 74 nu, dock är det lite stort Men hon är så nedrans lång så 68 blir för kort :)
Hon älskar att sitta upp o titta omkring, lägger man henne ner blir hon förbannad o protesterar direkt. Hon greppar i allt hon får tag i o babblar så det står härliga till. Herregud va fort det går!
Vad gäller hennes nattsömn så har hon inte riktigt fått in rutinen än. Hon vaknar mellan 3-4 ggr per natt men brukar oftast lägga sig runt 20-tiden.
Till helgen (jag MÅSTE bli frisk!) ska vi bo på hotell för första gången. Ska bli spännande att se vad tjejen tycker om det. Och hunden, eftersom hon också ska med! Vi ska "bara" till Hjo men ska åka båt till någon ö tidigt på söndagsmorgon o då tyckte far min att det var en bra ide att sova på hotell. O vi säger inte emot ;) ÄLSKAR hotellfrulle!
Därför har jag viloläge fram till lördag så att jag är fit for fight.
Jag bara måste bli frisk tills dess!

Har du en bra sommar?!




Fötterna är jätteroliga!




Världens bästa vän <3





Ren o skär kärlek <3

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tråkigaste dagen!

Hade lite förhoppningar att vi skulle hitta på något utanför dessa dörrar idag i.o.m att sambon är ledig.
Så blev det ikke.
Timmarna gick och nu är klockan snart 17:30!
Fattar inte vart dagarna tar vägen?! Njöt av en skön frukost utan stress eller barnskrik (lillan var mkt upptagen med att titta på nallen på babysittern), städade i lugn o fin takt (brukar annars få skynda på eftersom jag mest gör det när sambon är på jobbet) och bestämde oss för att käka middag med Oskar.
Sure ballabacon, nu är dagen snart "slut" och jag ORKAR inte packa in familjen och åka någonstans nu.
Så blir det när man skiter i att kolla på klockan o inte ha lite framförhållning. För varje gång vi ska göra något kommer vi ständigt på oss själva med att spendera halva dagen (eller mer) åt att försöka komma på vart eller vad vi ska göra!
Så bra picknick-platser/utflyktsplatser i Skaraborg tar jag mer än gärna emot!

Nu ska denna uttråkade damen måla sina tånaglar.
Alltid något ;)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lugnet

I helgen har både jag och lillsessan varit förkylda. Nu mår vi dock bättre båda två. Nysningar o hostan är kvar men det känns bättre o lillan har inte längre dom där trötta små sjuka ögonen.
Men hon är trött trött trött. Har sovit i stort sett hela dagen idag. Antar att hon behöver sömnen efter denna förkylning!
Så idag har vi det lugnt och stillsamt i det här hemmet. Otroligt skönt! Men samtidigt lite rastlöst.
Längtar tills jag kan komma ut igen. Utan att känna ångesten över amningen som jag gör nu. Tycker det är otroligt stressigt att varje gång jag ska in till stan behöva "oroa" mig över amningen och hur folk ska reagera. Än så länge har lillan sovit dom gångerna vi har varit på stan. Men ju större hon blir desto vaknare är hon.
Och jag tänker sköen inte låsa in mig hemma hela sommaren bara för det!
Ni ammande mammor; hur gör man för att få bort det här dumma tankesättet jag har just nu?!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vad ska man säga?

Jag har en tendens att gräva min egna grav. På många olika sätt.
Bl.a genom att tänka på saker som man ändå inte kan få ogjort.
Vart hade jag varit i livet om jag hade valt en annan väg en den jag tog? Om jag inte vänt ryggen åt en del "vänner"?
På människor man saknar men där vänskapen är förlorad för längesen. Jag undrar vad dom gör. Hur dom mår. Om dom ens finns vid liv. Jag skulle kunna ta reda på det. Ta kontakt. Men jag väljer att inte göra det. Inser att det som varit får vara i dåtid och inte i nutid.
Kanske hade livet varit mycket bättre. Eller bra mycket sämre.
Men nu är jag här. Och bredvid mig ligger världens mest underbaraste individ. Min lilla dotter. Och det finns ingen annanstans jag vill vara än just här. Eller med vännerna jag har nu. Man behöver inte ha
Många vänner. Bara det är äkta <3


För övrigt så är min lilla tjej hostig, nysig och snuvig så vi har en innedag idag. Igår och i förrgår var vi ute och flängde hela tiden, så vi behöver båda vila upp oss lite tror jag.
Igår var vi bl.a hos min bror på sjukhuset o hälsade på då han opererade sig i tisdags. Och därefter hälsa vi på min farmor.
Var som en klubbad säl igår kväll när vi kom hem, men då piggade Mileah på sig efter att varit nästintill sovande hela dagen!

Tur att det finns kaffe!


Följ mig på instagram förresten! Ramonamaria29!

Nu ska vi försöka vila lite.
(Jag kan ju hoppas på det iallafall!)

Kärlek!// R


- Posted using BlogPress from my iPhone

De ofrivilligt barnlösas dag

Idag är det "de ofrivilligt barnlösas dag". Och trots att jag imorgon kommer fira min första mors-dag så känner jag mig ändå på ett sätt ofrivilligt barnlös. För dom barn som aldrig blev och som vi förlorade. För resan vi gjorde och kanske kommer möta igen. För så är det, även om vi nu har den otroliga lyckan och turen att vi fick ett barn så kan vi fortfarande få kämpa ytterligare en gång i ett försök till syskon.
Barn är ingen självklarthet, det går inte att "tajma" in. Kanske för en del, men långt ifrån alla par kan planera in en graviditet och ett barn.

Förra året vid den här dagen låg jag nerbruten både fysiskt och psykiskt efter en operation och en infektion i följd av en ytterligare "misslyckad" graviditet.
I år är jag mamma till en underbar dotter på 2 månader.
Livet har många omvägar och man får hoppa över en jävla massa hinder på vägen till målet.
Ibland kommer man fram, ibland får man ta en annan väg.
Till er som fortfarande kämpar: Jag önskar jag kunde ge er all styrka i världen, det behöver ni.
Till er som lyckats: Tänk på dom som fortfarande kämpar. Era ord och handlingar kan både värma och såra.

Extra stor kärlek till er idag//R.


- Posted using BlogPress from my iPhone

För ett år sen...

Idag för exakt ett år sen blev jag utskriven från sjukhuset efter att ha gjort min första och förhoppningsvis min sista operation. Igår för ett år sen tog dom alltså bort min högra äggledare och ett litet embryo.
Allt var nattsvart o jag såg ingen ljus framtid alls.
Hur skulle vi kunna bli en familj nu? Med 2 mf och dessutom bara med en äggledare?
Infektionen jag fick efteråt gjorde inte heller saken bättre.
Men efter att ha skrapat på botten så var det dags att ta sig upp igen.
Och tur var väl det annars hade vi inte suttit här med en dotter på snart 2 månader. Det underbaraste jag sett, med det vackraste leendet och med dom finaste ögonen.
Det finns ingen jag älskar så högt som denna lilla krabat.




- Posted using BlogPress from my iPhone