Ord är överflödiga

Dantes jobb! Allt såg bra ut!
Vi (iaf jag) fällde en liten glädjetår när vi såg det lilla livet där
Inne. Först låg den lill* där så stilla så, men efter ett par buffrar så vaknade LIVET till med sprattlande armar o ben. Vi fick t.om se en liten vink.
Ord är som sagt överflödiga!
Blessed!

Jag vet att det är jobbigt för
Er som kämpar, att läsa det här. Men kanske kan jag få någon att
Känna lite mer hopp?!
Jag hoppas det iallafall. Jag vet hur det känns när det känns som om hoppet är förlorat och att man aldrig får känna lyckan igen.

Ta hand om er. Kärlek

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hiskeligt

... Nervös. Imorgon vid den här tiden vet vi om Dante har gjort ett bra jobb.
Imorgon 8.30 sitter jag hos en ny läkare (den tjugonde i ordningen tro?!) för att sära på benen o göra ett vul.
Härdad är ordet. Jag är inte nervös i den bemärkelsen längre, för att sära på benen i för en vilt främmande människa. Det rör mig inte ett smack i ryggen. O det känns konstigt. Det ger på något sätt ett kvitto på all skit, alla otaliga gånger man egentligen suttit i den där förbannade stolen. O anledningarna till varför.

Jaja, jag vet att jag inte har kunnat ändra på något. Det kanske var en mening med all den här prövningen för oss? Eller så är det väl som alla sagt till oss, ren otur.
Vad den än är så får jag inte svar på varför. Aldrig

Jag önskar bara att det ska gå den här gången. Jag är livrädd. Bokstavligt talat livrädd.
Snälla snälla fina ni. Håll era tummar för oss imorgon. Alla tummar ni får tag på.

Kärlek där ute// nervös R.


- Posted using BlogPress from my iPhone

värmeslag, spyor och ett litet uns av ro.

Jösses vad varmt det är idag! Svettas som en gris här på jobbet idag. Hoppas jag inte stinker!

Nu har jag spytt 3 dagar i rad, på f.m alla dagarna. O med ett lika stort flin på läpparna varje gång. Ett ungefärligt lika stort flin som Jokern i Batman. Eller Spiderman eller vad han nu är med i. Men sanningen är, att varje lite uns av illamående, eller en kräkning gör mig superglad. Det ger mig lite mer hopp o lite mer ro i kroppen att allt står bra till med den lill* i magen. Trött är jag också. Stackars sambo får inte se så mycket av mig, förutom att jag sover. Får lite dåligt samvete, men han säger som jag, att det är ett bra tecken.
Imorgon går vi in i v. 10 (9+0) och på tisdag är det dax för ett nytt vul el. ul. (9+2)
Om jag inte minns rätt så är det exakt samma dag som det förra ma upptäcktes.
Ska jag vara ärlig så är jag livrädd. O jag vågar inte ens tänka tanken på om det visar sig att den lill* inte lever. Sambon har tagit komp från sitt jobb på tisdag f.m så han kan vara med. Just för att jag är livrädd för att om vi får ett negativt besked o jag är själv som det blev förra gången och just för att jag vill att han ska vara minst lika delaktig som jag i det här.

Får jag återigen vara så girig o be att ni håller era tummar för oss på tisdag morgon? Ni gjorde ju ett så bra jobb förra gången menar jag! ;0)

Fick en så fin kommentar av en ny läsare på mitt förra inlägg som har varit med om samma sak som jag. Tusen tack för dina värmande ord o välkommen hit!

Kärlek!

Shopping-dag

Ja, idag har jag tillsammans med Lina o Hanna varit i Trollhättan o shoppat. Blev en heeel del för fröken Ramona. Men jag behöver ju allt (ink. dom 2 likadana skjortorna!) det var iaf det jag sa till sambon... ;)
Det blev en del prat om graviditet då Lina är höggravid o ska snart ha bebis. Vad mycket saker det finns som bebis måste ha!!!
Det var en lika lyckad dag som det brukar vara när vi 3 träffas. Så tack för det töser!

Dagen har efter det fortsatt sitt vanliga tempo med div. Sysslor här hemma. O nu äntligen har jag fått slå ner mig i soffan framför nya favvo-programmet "True Talent". Superbra upplägg om man ska jämföra med Idol som har enligt mig ett skitupplägg där det känns som man ska göra narr av folk o bara ha något att skratta åt.
True talents upplägg är som så att publiken får inte se artisten som sjunger förräns 50% av alla i de 3 "publik-kategorierna" ( indelade i 3 olika grupper, barn, vuxna och äldre.) har röstat. Därmed kan dom bara rösten. Precis så jag tycker att det ska vara!

Skulle egentligen skriva ett inlägg om min fina, speciella lillebror idag. Men på tok för trött för det så det får bli en annan dag.

Kärlek till er alla!

Oh förresten! Kräktes idag med. Yiiiiaj!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Orolig

Som rubriken lyder. Jag är orolig. Kanske för att jag gått in i samma vecka där mitt senaste mf (ma) upptäcktes, kanske för att jag för tillfället inte har några symptom. Brösten är inte ömma o känns som vanligt. Jag är piggare o inte lika känslig som för en vecka sen. Igår och idag mår jag illa, men jag vet att det inte behöver vara för att jag har en levande graviditet.
Blir så sjukt trött på mig själv när jag tänker så här. Att försöka hitta o tyda symptom som man inte vet om man inbillar sig eller om dom verkligen finns där.
Nu hoppas jag bara att den här veckan går fort så att det kan bli tisdag o att vi kan få se Dantes jobb den senaste tiden.
Innerst inne så tror jag nog att Dante jobbar för fullt där inne med vår bebis.
Men det är så lätt att dom negativa tankarna tar över o man skenar iväg med allt det onda och svarta.
Tänker fortsätta kämpa för mina glada tankar.
Det måste vara vår tur nu...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Varje gång...

... Jag spyr vill jag berätta för hela världen att jag är gravid. Allt känns lite mer verkligt när man ligger där med huvudet i toaletten o ulkar.
Idag var jag o fikade med mina finafina vänner, tog en björnbärs-paj för att ja, det är ju fredag ;0)
Gick lite på stan o från ingenstans kom illamåendet. Fick lite panik så jag sa snabbt o tvärt att jag var tvungen att åka hem. Hann precis hem innan det var dax. Sikken tur! Tänk om det hade kommit i den nyss recondade bilen!
Det här var 3e kräkningen o blev lika glad den här gången!
Vill att det ska bli den 30/8 så jag får se det lilla hjärtat igen.
När jag har gjort det ska jag se till att ringa BM för inskrivning.
Har inte riktigt vågat det än...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Gelatin

Jag har inte ätit gelatin på flera år. Dom senaste dagarna har jag ätit mer gelatin än jag kunde tänka mig. Har fått dille på godis som är salt, som t.ex hallon/lakrits skallar. Love it!
Därmed kan jag nog säga att jag fått min craving.

Igår var det en sjukt stressig dag på jobbet o jag fick påminna mig själv flera gånger att jag nog borde ta ett lugnare tempo. Stress är ju som alla vet inte bra, oavsett om man är gravid eller inte.
Hur som helst, så när jag äntligen kommit hem o fått landa i soffan kom första hugget i magen. Aj aj vad ont det gjorde. Nästan som en början på "tusen nålar". Jättesvårt att förklara men det kändes inte som mensvärk.
Detta fortsatte hela kvällen o har fortsätt lite idag. Men konstigt nog är jag inte så orolig. Intalar mig att det ska kännas o vara så. Men efter tjat från sambo så fick jag googla lite o kom fram till att det nog är växtvärk o Ingenting som är knas.
Så nu är vi lugna igen. =)

Idag fyller min man år, så idag är det kalas hos hans tvillingbror o imorgon är det kalas hos oss. O på söndag är det återigen dax för jobbet. Mycket att göra men som tur är så är jag inte lika trött som i förra veckan!
Kärlek//R.




- Posted using BlogPress from my iPhone