Å jag har inte ens gått över tiden!

Så klampar vi in i v. 39 idag! Tjoflöjt!
Men nu får jag lov att säga att jag har tröttnat på det här. O jag som inte ens har passerat BF. Hur klarar sig kvinnor som går 2-3 veckor över tiden?! JAG RESER FLAGGOR FÖR ER SKULL!
Ryggen värker, fogarna värker, huvudet kommer sprängas vilken minut som helst, fingrar tjocka som bratwurst, halsbränna som är olidlig och smidig som ett godståg.
Men inatt, då trodde jag att det var på G. Efter att ha gått på det 511 toalett-besöket för natten så fick jag tokont i ryggslutet. Det släppte, för att sen komma igång igen. Andades mig igenom och det blev bättre. O när jag vaknade var det som bortblåst. Och slempropp? Ingen what so ever!
Jag skulle bara vilja ha ett litet litet tecken på att det är på G, så jag kan få lite hopp i det hela. Men ikke!

Men samtidigt, när jag vill att det ska vara över och att knorten ska vara hos oss. Så får jag gråt-attack över att tänka på hur mycket jag kommer sakna magen och sparkarna man känner. Inte vet jag att jag kommer få uppleva detta nånsin igen. Och tacksam, ja det vet högre väsen att jag är. 

 Annars har vi varit riktigt rediga i det här hemmet idag och har stor-städat så det står härliga till! Sambo fixade äntligen våra fönster så vi kan se ut igen samt moppade golvet. Jag dammade, plockade, fixade med tvätt m.m Känns oerhört skönt att ha gjort det nu, så slipper vi tänka på sånt när knorten kommit. Då ska all tid läggas på h*n!

Nu har jag lite egentid. Sambo drog iväg till sin bror för att leka lite med brors-dottern. Och jag ska slänga mig i soffan o bara vara. Tillsammans med huvudvärken och hunden!

Ha en fin lördag!//R.