Liten, rädd o nervös.

Så har jag pratat med en BM på Mvc. Hon tyckte jag skulle ringa till spec.mvc o rådfråga med dom. O även sjukskriva mig idag. O det gjorde mig nervös. Så när jag ringde till jobbet var tårarna nära. O nu när sambo är på jobbet känner jag mig än mer liten och rädd. Det är så mycket som får mig att tänka tillbaka på allt det dåliga som varit.
Jag försöker att tänka positivt, men det är så svårt med tanke på historien och att jag har
Ont.
Tårarna rinner o jag känner mig så maktlös. Kanske är det hormonerna som spökar, för jag vet egentligen inte varför jag gråter. Kanske är det för att jag blir påmind om det som varit, att jag återigen blir påmind om hur liten o maktlös man är.
Eller så är det så att jag helt enkelt är totalt jävla livrädd att förlora den lilla älskade ungen som finns i magen.


- Posted using BlogPress from my iPhone